Historik

Hur det en gång startade

  I slutet av 1600-talet övervakades handeln i Härnösand av magistraten genom justitie- och handelsborgarmästaren Lars Stridsberg.

  Stridsberg ansåg att borgarna efter sitt näringsfång kunde fördelas i fyra klasser och att denna indelning borde tillämpas när nya borgare antogs.

  De fyra klasserna var följande:

  1. Grosshandlare, dvs de som handlar i gross och stycketal men som inte har öppna gatubodar. Till denna klass hörde även de skeppare, som på egna skutor hämtar gods i stora partier.

  2. Minuthandlare, som har öppna bodar med allehanda kram, som klädesvaror (spetzerij) järnredskap och matvaror.

  3. Hantverkare, såsom kopparslagare, skräddare, skomakare, snickare och smeder, som har öppna verkstäder. Till denna klass räknas även krögare.

  4. Fiskare, timmermän och laggare.

  De 2 första klasserna kallades köpmän. Nr 3 och 4 kallades gärningsmän och fick ej befatta sig med köpenskap, innan de enligt lag klassats som köpmän. Till borgare i staden fick ej antagas fler personer än vad som kunde få sitt uppehälle genom stadens näringar. De borgare som inte skötte sig skulle uteslutas ur borgarmatrikeln.

  Stridsberg gav även några allmänna anvisningar angående handeln. Den borde äga rum i staden, icke på landet, och i staden skulle betalningen erläggas.

  Stridsberg yrkade att ett Compagnie skulle inrättas för de borgare som ville slå sig ner i varje fiskehamn och idka handel med salt, tobak, brännvin och andra varor.

En dylik organisation kom till stånd och det blev ursprunget till Härnösands handelsförening

1690

* Härnösands Handelsförenings äldsta bevarade medlemsmatrikel börjar detta år.

* Härnösand var vid den tiden en betydande ort. I området var det bara Gävle som var större med sina 997 invånare.

* Ångermanland utom Nordmaling tillhörde Härnösands handelsområde. Borgarna i Härnösand kämpade med konkurrenter, vilka med eller utan tillstånd bedrev handel. Dessa konkurrenter var kronans tjänstemän, andra ståndspersoner, fiskare från sydligare städer, ångermanländska bönder och främmande köpmän som besökte Korsmässomarknaden.

* Ett magistratprotokoll från 1690 berättar att det bedrevs byteshandeln på "Korsmässoudden"

* Under denna marknadstid rådde ett synnerligen rörligt liv i Härnösand. Stadsvakten och rådstuvurätten fick en del arbete med att rannsaka och hålla ordning under marknadsveckan. Konsumtionen av öl och vin var betydlig under dessa dagar.

* Handeln bedrevs på Stor Tårget ( Samma plats som för Stortorget idag) samt i närheten av bryggorna i centrum och på fastlandet.

Karta

Karta över Härnösand år 1699. Bild från Kungliga Biblioteket.

För detaljer använd gärna stor datorskärm.

1600-handelsbodar.jpg

Handelsbodar på 1600-talet

1600-fiske.jpg

Fiske på 1600-talet

medeltiden-vinter.jpg

Svår vinter på 1600-talet

1712

* Vid denna tiden kallades organisationen för Köpmansgille och borgmästare Sundström var förmodligen ordförande.

1710 o 1714

* Det rasade bränder i staden, som dock inte bestod av så många hus.

1721

* Ryssen härjade och plundrade hela östra delen av Sverige och år 1721 brändes Härnösand ner så att endast två hus återstod. Dessförinnan hade Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall eldhärjats. Freden mellan Ryssland och Sverige skrevs under i augusti 2021.

* Därefter kunde Härnösand återuppbyggas.

Rysshärjningarna år 1721

Rysshärjningar år 1721

1721_rysshärjningar-2.jpg

Rysshärjningar år 1721

1761

* Organisationen kallades då för Handlande Societeten

1763

* I handelssystemets reglemente kunde man läsa följande:

"Till förtroendes och ordentligt handelssystem bibehållande inbördes emellan de handlade böra de antingen gemensamt eller societetsvis på vederbörligt bud sammanträda och om deras handelsanstalter rådgöra och troligen hålla vad de därvid kunna överenskomma och nyttigt anse."

Man ville helt enkelt ha ordning och reda inom de olika gillena.

1765

* Det Bottniska handelstvånget var de bestämmelser i den inre svenska handelspolitiken mellan 1350-talet och 1765, genom vilka människor från Norrland och Finland förbjöds att sända fartyg till orter söder om Stockholm och Åbo samt att mottaga besök av utländska fartyg. Trots handelstvånget fanns landsköpmän på landsbygden.

* I och med att handelstvånget upphävts av en Kunglig resolution år 1765 kunde Härnösands handel så sakta utökas.

1781

* I Handlande Societetens protokoll kunde man läsa: "

Frånvaro utan laga förfall från handlandenas sammanträden fastställdes ett vite av 24 skilling, som skulle tillfalla societetens kassa. Köpmännen beslöto nu inför magistraten ett lika vite för den som infinner sig en timme för sent till en sammankomst. Societetens sålunda gjord frivilliga överenskommelse stadfästes av magistraten."

  Så skriver Gösta Bucht i Härnösands Historia.

1846

* Härnösand är landets fjärde största rederistad efter Göteborg, Stockholm och Gävle. Folkmängden uppgår till 2 480

* Den gamla Handlande Societeten i Härnösand upphörde till följd av en kunglig förordning som påbjöd handelsföreningar i stapelstäderna. Sista protokollet är från 11 dec 1846 och består endast av  dessa rader:

  "Föredrogs inspektoren Carl Fr. Broocmans ansökning om burskap här i staden på grosshandel, mot vilken ansökan Societeten ej hade något att erinra, men därest Broocman önskade förena sig med Societeten skulle han till kassan erlägga 200R banco, varav Broocman, personligt närvarande, förklarade sig nöjd"

1847

* Den handelsförening som enligt förordningen bildades 28 juni 1847 i Härnösand, har som synes här ovan mycket förnämliga anor, ty den var en direkt fortsättning på den gamla Handels Societteten.

* Av protokollen att döma synes den också till gagnet ha haft samma uppgifter och namnändringen var väl närmast en formsak. Emellertid kan man inte komma ifrån att det var en ny era som inleddes med Härnösands Handelsförening.

* Handeln började nu bli friare och det blev lättare att bli köpman.

1851

* Föreningens kassa började nu stadga sig och man kunde för första gången utdela understöd till flera personer som änkor och fd. handlare. Beloppen rörde sig mellan 15 och 30 rdr banco.

* (1 riksdaler motsvarade 25 gram rent silver)

* Samtidigt höjde man årsavgiften från 2 till 3 rdr banco.

1860 tal Hernösands ångsåg.jpg

Härnösands Ångsåg på 1860-talet

1880-talet

* Depressionen inom handeln i slutet på 1800-talet återspeglas i föreningens handlingar. Funktionärer avsäger sig sina uppdrag emedan de nödgats avträda sin egendom till sina borgenärer.

* Någon större förlust synes inte Handelsföreningen inte lidit under denna kris.

1890 tal torghandel.jpg

Härnösands torg på 1890-talet

1890 tal Torget Klocktorn av Christoffer Polhem.jpg

Härnösands torg 1800-talets slut

1890 talTorghandel.jpg

Fiskartorget (Packarlaven) 1800-talets slut

1900 tal början Gamla nybron.jpg

Gamla Kronholmsbron invigd 1894

1905

* Grosshandlaren Aug. Cederlund överlämnade lottbrev i Härnösands Enskilda Bank till föreningen. Detta blev Johan Cederlunds minnesfond av vilken avkastningen skulle utdelas till behövande medlemmar eller deras efterlevande.

1903Tobaksmonopolet.jpg

Tobaksmonopolet

1900 talets början Torghandel.jpg

Handel på torget. Gamla Rådhuset (Landstadshuset)

1900 tal Torget.jpg

Handel på torget.

1900 tidigt Kronholmen .jpg

Kronholmen

1900 talet Hernösands Import Wallin Åkerlund.jpg

Härnösands Import

1908 Stattkajen 30 aug.jpg

Stadshotellkajen år 1908

1910-talet

* Härnösands Handelsförening (HH) fick mottaga en donation på 10 000 kr av grosshandlaren B.O. Kempe.

* Vid sammanträde 1911 sammanslogs HH med Minuthandlarföreningen.

* Vid årsmötet 1912 beslöts att affärer skulle stänga kl. 6 em på jul- och nyårsaftnar.

* 1913 fick man mottaga en donation på 10 000 kr från Strenberg & C:s AB med anledning av deras 10 års jubileum i Sverige. Donationen tillfördes HH:s pensionsfond.

* 1916 ingav föreningen en skrivelse till kungliga telegrafstyrelsen med begäran om åtgärder för att undanröja de svårigheter i telefontrafiken på sträckan Härnösand- Stockholm.

1920/30-talet

* Höjda telefonavgifter gjorde att föreningen anmodade sina medlemmar och övriga att istället använda den väsentligt billigare posten för sina meddelanden.

* 1926 uppgick pensionsfonden till 110 000 kr. Man utdelade pensioner á 200 kr till de medlemmar som fyllt 60 år och erlagt avgifter till fonden i 20 år.

* Förslag från föreningen skickades till SJ om en snabbgående motorvagn å sträckan Långsele-Härnösand.

* Föreningen gjorde en hänvändelse till Handeskammaren för att förhindra tillkommelsen av en s.k. Tempoaffär i Härnösand, då den i hög grad ansågs komma att skada de enskilda handelsidkarna.

1920 tal Kronholmen.jpg

Kronholmen 1920-talet

1930 tal Gamla nybron.jpg

Gamla Kronholmsbron 1930-talet

1935 Sveabolagets båtar vid Skeppsbron.jpg

Svabolagets båtar vid Skeppsbrokajen år 1935

1936Djuphamnen-byggs.jpg

1936 Djuphamnen byggs

1938 Torghandel o Nybron byggs.jpg

1938 Torghandel och i bakgrunden byggs den nya Nybron

1940/50-talet

* Härnömässan beviljades ett anslag på 200 kr.

* Postkontoren började stängas på söndagar.

* Föreningens 100-årsjubileum firades.

* Man jobbade hårt för att Härnösand skulle få en busstation.

* Det togs initiativ för en flyglinje Midlanda-Luleå

1940 tal Samer på Torgetmarknad.jpg

Samer på torget 1930-talet

1950 tal Fisktorget försäljning.jpg

Försäljning på fisktorget 1950-talet

1950 tal  slutet Guldsmed Eriksson.jpg

Guldsmed Eriksson 1950-talet

1950 tal Trädgårdsgatan.jpg

Trädgårdsgatan 1950-talet

1950 tal Tullporten.jpg

Tullporten 1950-talet

1950 tal skohandel på Köpmangatan.jpg

Skohandel på Köpmangatan 1950-talet

1956VästraKyrkogatan.jpg

1956 Västra Kyrkogatan

Tempo öppnas.jpg

Tempo öppnas år 1957

1960-talet

* Donationer till pensionskassan gjordes av familjerna Fritz Ramström, Fredrik Lundqvist, Harald Andersson, Paul Modig och Axel Gauffin.

* År 1968 invaldes den första kvinnliga medlemmen Karin Wiberg, vilket sedermera orsakade en stadgeändring.

1960- tal Landgrenskolan.jpg

Handel på Landgrenplan 1960-talet

1960 tal Modigs varuhus.jpg

Modigs varuhus på Köpmangatan 1960-talet

1960 tal Östanbäcksgatan vid Färgaregränd.jpg

Östanbäcksgatan vid Färgaregränd 1960-talet

1960 ta bilar på Torget.jpg

Bilar och handel på Torget 1960-talet

1966 Prisma öppnas.jpg

Prisma öppnas år 1966

1966 Prisma rulltrappa.jpg

Ångermanlands första rulltrappa.

1966 Prisma butiker.jpg

1970-talet

* 18 maj 1972 firade föreningen sin 125-åriga tillvaro med bl.a. handelsminister Kjell-Olof Feldt och landshövding Kurt Nordgren som gäster.

* 1974 vid ordinarie vårsammanträde enades mötet om att rekommendera en klaffbro framför en fast bro vid ombyggnaden av Nybron. En skrivelse därom sändes till kommunen.

* 1977 höjdes årsavgiften från 20 till 30 kr.

1970-tal city korvbar.jpg

City korvbar Storgatan 1970-talet

1970-tal toret.jpg

Torget i slutet på 1970-talet

1970 tal sent Torgparkering.jpg

Torget i slutet på 1970-talet

1970-tal va kyrogatan.jpg

Västra Kyrkogatan 1970-talet

1970 tal Storgatan.jpg

Storgatan i slutet på 1970-talet

1970 tal  sent Trädgårdsgatan.jpg

Trädgårdsgatan i slutet på 1970-talet

1970-tal rivning.jpg

Här görs plats för posthuset 1970-talet

1980-talet

* 1982 beslöts att fram till år 1985 bidraga med 2000 per år till stadens 400-årsjubileum.

* Ny ordförande blev Herman Ramström. Detta var 3-e generationens Ramström på den posten.

* 1983 Handelsföreningen, Köpmannaföreningen och Hantverksföreningen insände en skrivelse till kommunstyrelsen angående utvecklingen i centrumkärnan.

* 1985 Härnösand firar 400-års jubileum.

* 1987 skänktes 6000 kr till en detaljhandelsutredning.

1980-talet.jpg

Torget med NorrFoto i början av 1980-talet

1990-talet

*  Under hela 1990-talet stöttar vi Cityföreningen med bidrag från vår stiftelse. Bl.a. ljusslingor i träden på torget, Härnösands Skeppsfestival, trivselkväll på Mellanholmen och festligheterna Härnösandskalaset.

* 1993 beslöt styrelsen att skicka in en ansökan till Kommerskollegiet om en permutation av de fonder  som föreningen förvaltar.

* 1994 Efter skriftväxlingar med Kommerskollegiet godkändes tillslut en sammanslagning av Harald Anderssons fond, Fr.&E. Lundquist fond samt Fr.&W. Ramströms fond till en Härnösands Handelsförenings stiftelse.

*  1995 trycks nya stadgar samt historik om föreningen.

* Övriga fonder har sammanslagits till Härnösands Handelsförenings fond med uppgift att utdela  stipendier till i första hand medlemmar och närstående. I andra hand till personer inom Härnösands  kommun som är på väg att utbilda sig för arbete inom handeln.

*  1999 Vi bidrar med 200.000:- till På Gång-projektet som skall pågå under 3 år.

På Gång-projektet är ett EU-projekt för att få fart på handeln. Som centrumledare anställdes Marlene Bolstad

1990 tal Trädgårdsgatan.jpg

Trädgårdsgatan 1990-talet

1997 Storgatan.jpg

Storgatan 1997

1997 dans på torget.jpg

Dans på torget

1997 torget.jpg

Dans på torget 1997

1997 Torget med Sundsvallstrappan.jpg

"Sundsvallstrappan" 1997

1999 McDonalds öppnar på Torsvik.jpg

1999 McDonalds öppnar

2000-talet

*  Vi fortsätter att bidra till PåGång-projektet och satsar hela 200.000:-/ år, för 2002 och 2003.

*  Projekt som vi stöttat är flaggspel i centrum samt vid E4:an. Parkfesten och trivselkvällarna på Mellanholmen

*  Medlemsavgiften höjdes från 50:- till 100:- Pensionärer fortsatt avgiftsbefriade.

*  Vi stödjer Handels-och centrumutveckling med 100.000:- samt stadsfesten på Mellanholmen med 125.000:-

2002 Köpmangatan med Åhléns.jpg

2002 Köpmangatan med Åhléns

2002 Djuphamnen.jpg

2002 Besök av lastfartyg i hamnen

2002 Julskyltningen (2).jpg

2002 Juldekorationer på Köpmangatan

2003 Fokusmässan.jpg

2003 Focusmässan

2003 Härnösands marknad.jpg

2003 Härnösands marknad o tivoli på Kronholmen

2003 Marknad på Murberget

2003 marknad Murberget.jpg

2003 Korsmässomarknad i Stadsparken

2003 Korsmässomarknaden.jpg

2003 Trädgårdsgatan

2003 Trädgårdsgatan januari.jpg

2004 Citymarknaden

2004 citymarknad.jpg
2005 Storgatan Citymarknad.jpg

2005 Citymarknaden även på Storgatan

2007 Härnösand Central för tåg och bussar byggs

2007 Ankaret skall byggas.jpg

2010-talet

* Härnösands Stadsfest får under ett flertal år stöd från oss.

*  Mycket uppskattat blev också belysningen av Nybron.

*  År 2016 beslöt Birka Cruises att besöka Härnösand och HögaKusten med sina kryssningsbåtar. Det blev den största succén de upplevt och analet kryssningar har bara ökat år från år. Handeln och besöksnäringen i Härnösand och HögaKusten har pga. resenärerna fått ett uppsving.

*  År 2016 togs ett historiskt stort beslut genom en medlemsomröstning på årsmötet. Vi går nu i bräschen tillsammans med några fastighetsägare och kommunen för att öka handeln i vår stad. Vi satsar 500.000:- i projektet. Kommunen och fastighetsägarna satsar totalt 1.000.000:-

*  År 2017 bildas Här Handel och Möten. Samtidigt som det nya digitala presentkortet, som skall efterträda Öbacka presentkort, presenteras.

*  Den anrika föreningen Härnösands Köpmannaförening avvecklas och kvarstående kassa överförs till Här Handel och Möten.

2020-talet

*  På grund av rådande pandemi hölls årsmötet 2020 digitalt med Teams.

*  Burestiftelsen avvecklas år 2020 och stiftelse beslöt att vi i Härnösands Handelsförening skall förvalta deras kassa och använda medlen så att de bidrar till Härnösands utveckling.

*  100.000:- av Burepengarna användes till belysning i träden runt torget.

* År 2021 finns HögaKusten med i mångas resplaner och detta gör att trots Covid-restriktionerna är många besöksmål överbokade. En bra tid för handeln.

Fler kryssningsrederier ansluter sig till HögaKusten-succén.

*År 2022 bildades härnösands-handelsförening.se och hemsidan tillverkades av Mikael Kalling. Bilderna är från Örjan Leek, Härnösands Kommun samt Kungliga Biblioteket.

2021 Norra Hamnen i solnedgång.jpg

2021 Norra Hamnen i solnedgång

Ordförande i Härnösands Handelsförening

  • 1847-1850

  • 1850-1868

  • 1868-1878

  • 1878-1881

  • 1881-1892

  • 1892-1911

  • 1911-1920

  • 1920-1939

  • 1939-1954

  • 1954-1962

  • 1962-1971

  • 1971-1977

  • 1977-1982

  • 1982-2000

  • 2001-2005

  • 2006-2013

  • 2014-2017

  • 2018-

Handlaren L P Lundgren

Handlaren Carl Fr Gellerstedt

Grosshandlaren S J Hamberg

Grosshandlaren Wilh Kempe

Grosshandlaren S J Hamberg

Konsul Wilh Åkerstedt

Konsul H Ramström

Konsul I Schöning

Konsul Ernst Norén

Grosshandlaren Paul Modig

Ingenjör Fritz Ramström

Leg optiker C-H Nordlöw

Köpman Anders Ericsson

Direktör Herman Ramström

Göran Palmér

Sven-Åke Pettersson

Christina Granlund

Ulf Hamrén

Namnbyte genom åren

  • 1690-1712

  • 1712-1761

  • 1761-1847

  • 1847-

Handels Compagnie

Köpmans Gille

Handlande Societeten

Härnösands Handelsförening

Bilder från härnösand.se, Kungliga Biblioteket och Örjan Leek